Svensk ordbok 2009, webbversion

ull substantiv ~en ull·en●typ av mjukt djurhår med långa fibrer som lämpar sig att spinna garn av; särsk. från får bot.tekn.textil.JFRcohyponymylle ullgarnullmattaullspinneriullvantarangoraullflockullkamulllammullmerinoullkarda ull○äv. om liknande material från växt­riketvanligen i sammansättn. ängsull○i sammansättn. äv. om liknande konst­gjort material för t.ex. isoleringcellullglasfiberullmineralullrayonullstålull(av/i) ullmycket skrik för lite ullseskrik vara av den rätta ullenvara av god kvalitetvara av den ullen/samma ullha ifrågavarande/samma egenskaper​ hon var av den ullen att hon all­tid såg positivt på allt; de är av samma ull, hög­färdiga och arroganta sedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. ull; gemens. germ. ord, besl. med bl.a. lat. la´na ’ull’, i lanolin; jfr även flanell, ylle