Svensk ordbok 2009, webbversion
verb umgällde umgällt, pres. umgäller
um|gäll·er●tvingas ta de allvarliga konsekvenserna av
ngt
ngt åld.komm.han fick umgälla sin ungdomssynd många år senareumgälla ngt (med ngt)sedan 1430–50Fem Mose böckerfornsv. untgiälda, umgiälda; av lågty. untgelden ’betala för; umgälla’; jfr gälda
Subst.:vbid1-375002umgällande