Svensk ordbok 2009, webbversion
un`derbefäl
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
under|be·fäl·et●lägre befäl inom krigsmakt
i armén omfattande furir till vicekorpral
numera ej officiell beteckning i Sverigeadmin.mil.yrk.○ibl. äv. (förr) om enskild soldat i sådan ställningsedan 1616