Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
under|klass·en●vanligen best. f.
den ekonomiskt och socialt sämst ställda delen av befolkningen i ett samhälle
mest vid beskrivning av äldre förh.admin.samh.JFRcohyponymöverklasscohyponymmedelklasshyperonymsamhällsklass
en förtryckt och utsugen underklass○spec. med tanke på bristande kultur etc.nedsätt.underklassfasonersedan 1845