Svensk ordbok 2009, webbversion

un`derliv substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en under|­liv·etköns­organ med intilliggande partier särsk. hos kvinnor; ofta i sjukdomssammanhang med.underlivsbesvärunderlivslidandeunderlivsoperationha besvär med underlivetflytningar från underlivetspec. med sexuell an­spelningunderlivshistorierunderlivshumoribl. (och urspr.) om nedre delen av bukenunderlivshålansedan 1693