substantiv ~en ~ar
under|ordn·ing·en1grupp av likartade företeelser som utgör en enhetlig grupp på lägre nivå i en hierarki
i vetenskapliga sammanhangvetenskapl.hajfiskar är en underordning av broskfiskarnaen underordning (av ngt)sedan 18232sammanfogning av huvudsats och bisats
språkvet.underordning med hjälp av ”eftersom”underordning (av ngt)sedan 1898