substantiv ~en ~er
under|skrift·en●namnteckning på dokument
ofta med juridisk verkan, t.ex. att dokumentets äkthet styrks
bok.jur.JFRcohyponymsignatur 1
underskriften måste vara bevittnadavtalet var i praktiken i hamn, allt som krävdes var presidenternas underskriftersedan 1561