Svensk ordbok 2009, webbversion

un`derstöd substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en under|­stöd·et1stödjande åt­gärder som ger förstärkt verkan åt person el. verksamhet komm.JFRcohyponymbiståndcohyponym1hjälp 1 eldunderstödartilleriet gav understöd åt infanterietäv. mer abstrakthon fick inget understöd (i sina krav) från sina kamraterunderstöd (av ngn/ngt)sedan 16562ekonomiskt till­skott särsk. till ngt som inte är själv­bärande ekon.samh.JFRcohyponymbidrag 2 understödsbidragunderstödskassaunderstödspolitikunderstödstagarearbetslöshetsunderstödett årligt understöd till föreningens verksamhetspec. om (vanligen) behovs­prövat ekonomiskt till­skott till en­skild personngt åld.understödskassaunderstödstagareperiodiskt understödleva på understödunderstöd (till ngn/ngt)sedan 1669