Svensk ordbok 2009, webbversion
verb undertryckte undertryckt, pres. undertrycker
under|tryck·er●med tvång hålla nere
komm.JFRcohyponym1förtrycka
ett undertryckt folk○äv. med avs. på abstrakta företeelserhålla tillbaka
undertrycka informationundertrycka en gäspningundertrycka ngn/ngtsedan 1469Heliga Mechtilds uppenbarelserfornsv. undirthrykkia
Subst.:vbid1-376314undertryckande,
vbid2-376314undertryckning