verb undfick ~tt, pres. ~r
und|får●(få) ta emot
högt., särsk. relig.relig.undfå det heliga dopetundfå ngtsedan ca 1400Klosterläsningfornsv. untfa; efter lågty. untfan ’ta emot’
Subst.:vbid1-376502undfående
Svensk ordbok 2009, webbversion
verb undfick ~tt, pres. ~r
und|får●(få) ta emot
högt., särsk. relig.relig.undfå det heliga dopetundfå ngtsedan ca 1400Klosterläsningfornsv. untfa; efter lågty. untfan ’ta emot’
Subst.:vbid1-376502undfående