Svensk ordbok 2009, webbversion

un`dsättning substantiv ~en und|­sätt·ning·endet att und­sätta komm.mil.JFRcohyponymräddning 1 undsättningsarméundsättningspatrullde lyckades hålla elden under kontroll, och snart kom brand­kåren till undsättningundsättning (av ngn/ngt)sedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. untsätting