Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
und|sätt·ning·en●det att undsätta
komm.mil.JFRcohyponymräddning 1
undsättningsarméundsättningspatrullde lyckades hålla elden under kontroll, och snart kom brandkåren till undsättningundsättning (av ngn/ngt)sedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. untsätting