Svensk ordbok 2009, webbversion
uni-
förled
●
en-
i vetenskapl. sammanhang
vetenskapl.
unifilär
unilateral
sedan ca 1725
till lat.
u
´
nus
’en’
förled
●en-
i vetenskapl. sammanhangvetenskapl.unifilärunilateralsedan ca 1725till lat. u´nus ’en’
förled
●en-
i vetenskapl. sammanhangvetenskapl.unifilärunilateralsedan ca 1725till lat. u´nus ’en’