adjektiv ~t
un·ik●fullständigt ensam i sitt slag
särsk. i fråga om värdefulla el. intressanta egenskaper
admin.JFRcohyponymenastående
unikumen unik samling handskrifterhon har en unik matematisk begåvningen unik miljö som måste bevarasunik (för ngn/ngt)sedan 1731via fra. av lat. u´nicus med samma betydelse, bildat till u´nus ’en; ende’