Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
uni·son●ofta i adverbiell användning
som framförs gemensamt och samtidigt
mest om enstämmig sång men äv. allmännare
komm.musikunison sångklassen svarade ett unisont ”ja”första versen sjungs unisont och andra i stämmor (adv.)sedan 1664av lat. uni´sonus ’likaljudande’; jfr sonant