Svensk ordbok 2009, webbversion

upp adverb 1i mot­satt riktning mot fallriktningen från en lägre nivå till en högre; mer el. mindre rakt NollMOTSATSantonymner 1 uppefteruppfartuppföruppgångupphalareupphängningupphöjasolen har gått upppumpa upp vattenklättra upp i trädethänga upp tvätt på linan○äv. med inne­börd av befintlighettaket bärs upp av laminerade tak­stolar○ibl. äv. betr. huvud­sakligen horisontell riktning, spec. betr. riktning norr­ut men äv. all­männaretåg­resan från Växjö upp till Lule­åhon mindes att citatet stod högt upp på en vänster­sidagå upp i vind för att bärga seglen○äv. för att an­ge mer el. mindre lod­rätt in­riktning el. orientering; betr. person ofta med bi­betydelse av aktivitet e.d.JFRcohyponym1uppåt uppsittarkvällnyuppstigenresa sig upp (från bordet)räta upp sighon stiger upp sent om morgnarna○äv. bildligt betr. riktning mot el. belägenhet på tänkt högre nivå e.d.före­ställningen bärs upp av NN:s roll­prestationhon har all­tid sett upp till sin far○spec. betr. riktning mot högre värde på skala e.d. el. mot högre kvalitets­nivå el. högre (makt)position e.d.JFRcohyponymupp 2 ett brott som kan ge upp till fem års fängelseingen­ting går upp mot en kall ölbeslutet tas av en myndighet högre uppbacke upp och backe nersebacke 1 botten upp!sebotten bättre upp!se2bra 2 dubbelt uppse1dubbel en trappa uppsetrappa gata upp och gata nersegata ha fullt uppsefull 1 nätt uppse1nätt rakt upp och nerserak 1 rätt upp och nerse2rätt 3 sida upp och sida nersesida 3 tummen upp för ngn/ngtsetumme upp med hakan!se1haka upp över öronenseöra 1 sedan 1000-taletrunsten, Tillinge, Uppland (Sveriges runinskrifter)runform ub, fornsv. up, op; gemens. germ. ord, besl. med öppen 2till en högre grad eller större om­fattning konkret el. abstrakt NollJFRcohyponymupp 3 uppdrivenupphetsaupphettninguppladdningupplivandeuppmuntringupprymdupprörduppsvingupptrappapigga upp sig med en kopp kaffejazza upp en gammal barn­visavärma upp husetpiska upp en opinionhetsa upp sig i o­nödanelden blossade åter uppdet blåste upp från syd­väst○äv. med bi­betydelse av allför hög grad etc.i vissa sammansättn. uppklädduppreklameradsedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossarium3med på­börjande (av ngt) NollJFRcohyponymupp 2 uppbrottuppståupptaktstämma upp en sångta upp kampen mot miljö­förstöringenbryta upp från festen○äv. för att an­ge ökad koncentrationse upp för mötande trafik!hör upp när jag förklarar!○ibl. all­mänt förstärkandei vissa ut­tryck starta upp datornsedan början av 1300-taletSkåne-Lagen4i vissa ut­tryck med till­fällig verkan så att visst förlopp e.d. blir av­brutet NollJFRcohyponymupp 7 filmen uppe i maskin­rummet hade hakat upp sighan hängde all­tid upp sig på o­väsentliga detaljer○äv. betr. själva förloppetregnet håller nog upp fram emot efter­middagen○äv. för att an­ge senare­läggning av ngti konstruktion medskjuta mötet sköts upp till följande veckasedan 1413Några Gambla Stadgar5till ett full­bordande (av ngt) NollJFRcohyponymupp 6 uppdaterauppfattauppfostranuppfödningupphandlareupplåninguppmätauppsamlinguppslukauppstoppaduppställninguppsökauppviladuppvisningdela upp böckernaköpa upp hela lagrethälla upp en drinkrör om tills pulvret lösts uppderas hus brann uppäta upp maten○äv. all­mänt förstärkande vid ngn i sig full­bordad handlingJFRcohyponymupp 7 uppsummeringsluta genast upp med det där!sedan ca 1300Westgöta-Lagen6till ett fungerande resultat för att an­ge att handlingen etc. skapat ngn ny (konkret el. abstrakt) helhet NollMOTSATSantonymner 2 JFRcohyponymupp 5 upparbetninguppbyggelseuppfinnauppgörelseupprättabygga upp ett köp­centrumhon försöker bygga upp ett nytt förhållandedra upp rikt­linjerna för projektethan skrev upp vad som sades på samman­trädet○ibl. med under­förstått resultati vissa ut­tryck de gjorde upp i godosedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagen7ofta i konstruktion medge med av­slutande av den an­givna el. under­förstådda handlingen etc.; gärna slut­giltigt Nolluppgivenuppsägningge upp kampenge upp andange upp in­för över­maktensäga upp av­taletsedan 1371stilleståndsfördrag mellan anhängare och motståndare till kung Albrekt (Styffe)8vanligen i konstruktion medta som före­mål för direkt behandling vanligen tankemässig e.d. NollJFRcohyponymuppe 3 ta upp ett nytt samtals­ämneta upp frågan på dag­ordningenta illa uppseilla 3 vara upp till ngnvara ngns sak att av­göra​ det är upp till ägarna att besluta huru­vida de vill börs­notera sitt före­tag eller inte sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)9i vissa ut­tryck; vanligen i konstruktion medta till sitt förfogande Nollupptagenta upp en extra sitt­platsta upp ngns tid i o­nödansedan 1347privilegier för allmogen på Kopparberget utfärdade av kung Magnus (Svenskt Diplomatarium)10i vissa ut­tryck med stödjande eller bi­trädande funktion Nolluppbackninguppslutninglaget backas upp (ekonomiskt) av det stora flyg­bolagethela regeringen slöt upp bak­om utrikes­ministern○äv. försvagat för att an­ge del­tagande e.d.ställa upp i en tävlingsedan ca 190011till öppet läge eller till­stånd Nolluppfläktuppslagenfönster­luckorna flög uppslå upp en bokhon fick inte upp låset○ofta för att an­ge mots. till en förslutande el. stängande handling etc.korka upp en vin­flaskaknäppa upp skjortan○ibl. äv.vanligen i sammansättn. el. konstruktion medfälla till funktions­dugligt till­stånd MOTS.antonymihop 3antonymsamman 3 fälla upp paraplyet○äv. bildligthan fick upp ögonen för miss­förhållandenaden an­fallande styrkan lyckades rulla upp hela flankensedan förra hälften av 1300-taletWestmanna-Lagen12till en fram­trädande position för sinnena, med­vetandet etc.; konkret el. abstrakt Nolluppdagauppläsninguppmärksammauppriktiguppseendehon dök upp (ur vattnet) ett gott stycke uten gammal bekant dök plötsligt upppjäsen kommer upp (på teatern) i början av nästa årvara ngn upp i dagensedag 3 sedan 1400-taletEtt forn-svenskt legendarium