Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv,
neutr. ~
upp|blås·ta●som betraktas som mer betydelsefull än vad som egentligen är fallet
om företeelse
admin.psykol.den uppblåsta affären med politikernas kontokort○äv. om person, handling o.d.högfärdig, dryg
JFRcohyponymhögdragen
han var bara en uppblåst nollauppblåsta uttalanden av NNsedan 1484Josua bok, Domare bokenfornsv. upblästher ’högmodig’