Svensk ordbok 2009, webbversion

upp`drag substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en upp|­drag·et1arbets­uppgift (av viss betydelse) som ngn har till­delats för ut­förande under viss tids­rymd komm.samh.JFRcohyponymorder 2 uppdragsforskningbeställningsuppdraggranskningsuppdraghedersuppdragett viktigt uppdragett hemligt uppdragett fackligt uppdragå­ta sig ett uppdragut­föra ett uppdragunder­sökningen ut­fördes på uppdrag av KonjunkturinstitutetNN fick tal­mannens uppdrag att bilda regeringenligt uppdragut­fört som tjänste­åliggandepå officiell skrivelse e. d.​ dokumentet av­slutades ”Enligt upp­drag, NN, sekreterare” sedan 18242an­ordning för igång­sättning av klocka instr.sedan 1788