substantiv ~t
uppe|häll·et●det man behöver för att leva
t.ex. pengar, mat och husrum
kokk.samh.JFRcohyponymförsörjning
fritt uppehälletjäna sitt uppehällesedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. uppehälde, till halda uppe ’hålla uppe; försörja’; jfr samhälle