substantiv ~n
upp|fyll·els·en●vanligen i vissa uttryck
det att bli verklighet
om ngt hittills enbart tänkt
komm.hennes dröm gick i uppfyllelsesedan 1469Heliga Mechtilds uppenbarelserfornsv. upfyllilse
Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n
upp|fyll·els·en●vanligen i vissa uttryck
det att bli verklighet
om ngt hittills enbart tänkt
komm.hennes dröm gick i uppfyllelsesedan 1469Heliga Mechtilds uppenbarelserfornsv. upfyllilse