substantiv ~n ~r
upp|höj·els·en●det att bli upphöjd till viss rang
samh.hans upphöjelse till ordförandeupphöjelse (av ngn/ngt) (till ngn/ngt)sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. uphöghilse
Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n ~r
upp|höj·els·en●det att bli upphöjd till viss rang
samh.hans upphöjelse till ordförandeupphöjelse (av ngn/ngt) (till ngn/ngt)sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. uphöghilse