Svensk ordbok 2009, webbversion

upp`lysning substantiv ~en ~ar upp|­lys·ning·en1det att förse (ngt) med ljus NollJFRcohyponymbelysning 1 ○ibl. mer konkretförbättra upplysningen i rummetupplysning (av ngt)sedan slutet av 1400-taletH[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckarefornsv. uplysning 2ofta plur. (kortare) med­delande som av­ses vara till (direkt) praktisk nytta komm.JFRcohyponyminformation 1cohyponymrådgivning kreditupplysningsakupplysningin­hämta upplysningarupplysningar lämnas i receptionen○ibl. konkretgå till upplysningen och hämta ut en broschyr○äv. betr. (spridning av) fakta in­om visst om­rådekonsumentupplysningsexualupplysningupplysning (om ngn/ngt/SATS)sedan ca 1500Josua bok, Domare boken3vanligen best. f. en filosofisk och litterär riktning som fram­hävde det under­sökande förnuftet i mot­sats till tro på traditionella auktoriteter fil.litt.vet.1700-talet brukar kallas upplysningens tide­varv(under) upplysningensedan 1789efter ty. Aufklärung med samma betydelse