substantiv,
best. f. ~, n-genus; som plur. kan användas uppmuntringar
upp|muntr·an●bevis på ngns positiva inställning
vanligen i form av uppskattande uttalande
komm.JFRcohyponymeggelse
behöva stöd och uppmuntrandet var alltid roligt att få uppmuntran från chefen○äv. mer konkreten uppmuntran i form av en liten löneförhöjninguppmuntran (av ngn/ngt), en uppmuntran (till ngn)sedan 1683