Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv,
neutr. ~
upp|rätt●som befinner sig i lodrätt läge eller ställning
om mer el. mindre avlångt föremål
admin.upprättgåendeupprättstående○äv. med konstruktionsväxlinginta upprätt ställning○ofta (om person) med bibetydelse av förmåga att vara verksamhan var så trött att han inte kunde hålla sig upprätt längresedan ca 1385Klosterläsningfornsv. uprätter