Svensk ordbok 2009, webbversion

upp`såt substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en upp|­såt·et●med­veten strävan att upp­nå visst resultat positivt el. (ofta) negativt komm.JFRcohyponymavsikt ont uppsåtärligt uppsåtlyckas i sitt uppsåt○äv. om mål­inriktad men inte med­veten strävani jur. samman­hanghan dömdes för indirekt uppsåt att gå främmande makt till handasedan 1472–86Speculum Virginumfornsv. upsat; av lågty. upsat ’av­sikt’, till upsetten ’ha för av­sikt’, urspr. ’uppsätta’; besl. med uppsats