Svensk ordbok 2009, webbversion

upp`slag substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en upp|­slag·et1idé som verkar lovande att försöka förverkliga eller vidare­utveckla vanligen tämligen o­fullständig, gärna snabbt på­kommen komm.JFRcohyponymidé 1 uppslagsändahan är full av uppslag men han har svårt gå vidare med demuppslaget till romanen fick hon från en tidnings­notisett uppslag (om/till ngt)sedan 1834till fornsv. upsla ’slå upp, uppsätta; öppna (en dörr); börja’ 2ut­vikt del eller uppvikning på tyg kläd.JFRcohyponymslag 8 kavajuppslagärmuppslagsedan 15523par av mot­stående sidor i öppnad och ut­bredd bok eller tidning bok.bilduppslagannonsen tog upp ett helt uppslagsedan 18894(markering av) upp­takt mus.musikstycket börjar med uppslagsedan 18025försäljning till högst­bjudande vid auktion handel.sälja i uppslagsedan 1727