Svensk ordbok 2009, webbversion
upp
`
sträckning
substantiv
~en ~ar
upp|sträck·ning·en
●
skarp tillrättavisning
komm.
JFR
cohyponym
avhyvling
cohyponym
åthutning
han fick en uppsträckning av chefen
sedan 1892
till
sträcka
(
upp
) i bet. ’tillrättavisa’
substantiv ~en ~ar
upp|sträck·ning·en●skarp tillrättavisning
komm.JFRcohyponymavhyvlingcohyponymåthutning
han fick en uppsträckning av chefensedan 1892till sträcka (upp) i bet. ’tillrättavisa’