adjektiv ~t
upp|studs·ig●som öppet visar sig beredd att göra motstånd mot ngn överordnad
i handling el. tal
admin.psykol.JFRcohyponymuppkäftigcohyponymuppnosig
uppstudsiga eleveruppstudsig (mot ngn)sedan 1561av lågty. upstutzig med samma betydelse; besl. med studsa