Svensk ordbok 2009, webbversion

upp`syn substantiv ~en ~er upp|­syn·en1(visst) ansikts­uttryck NollJFRcohyponymsyn 5 en bister uppsynhon lyssnade på diskussionen med road uppsynsedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. upsyn; till syn 2över­vakning samh.JFRcohyponymuppsikt hålla uppsyn över barnenbörsen står under uppsyn av finans­inspektionensedan 1450Skrå-Ordningar