Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
upp|takt·en●ofullständig takt som utgör inledning till musikstycke
musikJFRcohyponymanslag 4
upptakten till ”Oh Susanna” består av två åttondelstoner○äv. om den el. de stavelser som föregår den första betonade stavelsen i en vers(fot)○äv. allmännareförsta början
av ngt
säsongupptaktdet blev en trevlig upptakt på höstterminenupptakten (av/på/till ngt)sedan 1802