Svensk ordbok 2009, webbversion

upp`träda verb uppträdde uppträtt, pres. uppträder upp|­träd·er1kunna iakt­tas NollJFRcohyponymvisa sig 1cohyponymförekomma 1 feber brukar uppträda till­sammans med ut­slagenuppträda (SÄTT)sedan 1828av lågty. uptreden med samma betydelse; jfr 2träda 2fungera (på visst sätt) i sin yttre roll komm.det är viktigt att barnen får lära sig hur man uppträder i trafikenuppträda SÄTTsedan 17893göra fram­trädande som artist på scen e.d. scen.JFRcohyponymagera 2cohyponymframträda 1 uppträda i tvuppträda i folk­parkernauppträda (ngnstans)sedan 1834Subst.:uppträdande