Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et
ur|berg·et●hård bergart som bildats förhållandevis tidigt och som bildar underlag för eventuella senare bergarter
och utgör huvuddelen av berggrunden i Sverige
geol.kärnavfallet förvaras långt ner i det svenska urbergethuset står på stålpelare som går ända ner till urbergetsedan 1820