Svensk ordbok 2009, webbversion

u`rberg substantiv ~et ur|­berg·ethård berg­art som bildats förhållandevis tidigt och som bildar under­lag för eventuella senare berg­arter och ut­gör huvud­delen av berg­grunden i Sverige geol.kärn­avfallet förvaras långt ner i det svenska urbergethuset står på stålpelare som går ända ner till urbergetsedan 1820