verb utdömde utdömt, pres. utdömer
ut|döm·er1ofta lös förb., sedöma ut 1
avkunna dom som innebär
visst straff
jur.domstolen utdömde ett kännbart bötesstraffutdöma ngtsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. utdöma
2ofta lös förb., sedöma ut 2
förklara oanvändbar
på grund av fara, undermålighet e.d.
komm.lägenheten utdömdes av hälsovårdsmyndigheternautdöma ngtsedan 1745Subst.:vbid1-381612utdömande,
vbid2-381612utdömning