substantiv ~en ~er
ute|plats·en●(sitt)plats utomhus
mest i anslutning till bostadshus
Nolllägenheterna hade antingen balkong eller uteplatssedan 1929Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
ute|plats·en●(sitt)plats utomhus
mest i anslutning till bostadshus
Nolllägenheterna hade antingen balkong eller uteplatssedan 1929