Svensk ordbok 2009, webbversion
u`tesluta
verb uteslöt uteslutit utesluten uteslutna, pres. utesluter
ute|slut·er1avlägsna ur sammanhanget
särsk. ur viss grupp
komm.SYN.synonymexkludera
MOTSATSantonyminkludera
några oppositionella medlemmar uteslöts ur förbundethan uteslöt sista meningen i brevetutesluta ngn/ngt (från/ur ngt)sedan ca 1540efter lågty. utsluten med samma betydelse
2välja att räkna bort som möjlighet
komm.polisen utesluter inte att ett brott kan ha ägt rum○ofta i perf. part. (i opers. konstruktion)det är inte uteslutet att NN kommer till konferensenutesluta ngt/SATSsedan 1842Subst.:uteslutande,
uteslutning