Svensk ordbok 2009, webbversion

1u´tför preposition ut|­föri riktningen ned­åt längs sluttning e.d. NollJFRcohyponymutmedcohyponym1nedför han rutschade utför bergs­sidansedan ca 1385Klosterläsningfornsv. ut for
2u´tför adverb ut|­förmed riktning ned­åt (längs ngt) NollJFRcohyponym2nedför äv. bildligti riktning mot ett sämre till­stånd det gick utför med före­tagetsedan ca 1750