Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
ut|flytt·ning·en●det att flytta(s) bort från visst område
spec. i fråga om större grupp personer
samh.JFRcohyponymmigration
utflyttningen från norrlandslänenutflyttningen till kranskommunerna○äv. i fråga om verksamhet e.d.utflyttningen av vissa centrala ämbetsverk till landsortenutflyttning (av ngn/ngt) (från ngt) (till ngt)sedan 1747