Svensk ordbok 2009, webbversion

u`tgift substantiv ~en ~er ut|­gift·en●ofta plur. pengar som betalas ut av viss person eller organisation som ersättning för ngt nöd­vändigt ekon.MOTSATSantonymintäktantonyminkomst JFRcohyponymkostnadcohyponymomkostnadcohyponymutlägg utgiftspostutgiftsskattutgiftsökningförsvarsutgifterhushållsutgiftmerutgiftfasta utgifterrörliga utgiftero­förutsedda utgifterhålla utgifterna nereminska de offentliga utgifternalönen täckte bara de löpande utgifternaen utgift (för ngn/ngt/att+V) (på BELOPP)sedan mitten av 1300-taletGotlands-Lagenfornsv. utgipt; av lågty. ut­gift med samma betydelse; till ut och ge; jfr avgift, uppgift