verb ~de ~t
ut|grund·ar●noggrant tänka igenom
och förstå
mindre brukl.komm.outgrundlighetde försökte utgrunda vad han egentligen hade menatutgrunda ngt/SATSsedan slutet av 1400-taletSchack-tafvels lekfornsv. utgrunda; jfr grunna
Subst.:vbid1-382153utgrundande,
vbid2-382153utgrundning