Svensk ordbok 2009, webbversion
u`tlösa
verb utlöste utlöst, pres. utlöser
ut|lös·er●äv. lös förb., selösa ut 1
få (visst system eller skeende) att starta
NollJFRcohyponymsätta igång 2
brandlarmet utlöses automatisktfallskärmen utlöstes aldrig○äv. mer abstraktutgöra (direkt) anledning till, framkalla
viss handling, process e.d.
regeringens sparpaket utlöste en våldsam proteststormstress kan utlösa migrän○ibl. äv. (ofta bildligt)göra aktiv, realisera
han utlöste sin fallskärm på 10 miljonerutlösa ngtsedan 1841Subst.:vbid1-382815utlösande,
utlösning