Svensk ordbok 2009, webbversion

u`tmärkt adjektiv, neutr. ~ ut|­märk·tamycket bra eller fram­stående i ngt av­seende admin.allmän värderingSYN.synonymförträffligsynonymutomordentlig 1 en utmärkt prestationett utmärkt resultatett utmärkt hjälp­medelen utmärkt över­sättningen utmärkt pianisthon var på utmärkt humörhan sjunger utmärkt (adv.)utmärkt (för ngn) (att+V)sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. utmärkter ’utom­ordentlig; synnerlig; ut­märkt’