substantiv ~en ~er
ut|skyld·en●vanligen plur.
skatt till stat, kommun eller kyrka
i äldre tid
åld.ekon.samh.församlingsutskylderkommunalutskylderkronoutskyldersedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. utskyld, till skyld, sidoform till skuld