Svensk ordbok 2009, webbversion

u`ttalande substantiv ~t ~n ut|­tal·and·et●(officiellt) yttrande var­igenom viss å­sikt fram­förs, ngt klar­läggs e.d. komm.JFRcohyponymanmärkning 2cohyponymutsaga expertuttalandeprinciputtalandegöra ett uttalandeett uttalande av stats­ministern väntas med an­ledning av katastrofen○äv. ngt ut­vidgatett skriftligt uttalandeett uttalande (om ngn/ngt/SATS), ett uttalande (för ngn/ngt/att+V/SATS)sedan 1635