Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv uttråkat
ut|tråk·ad●som känner stor leda och trötthet
därför att ngt är enformigt el. ointressant
admin.psykol.JFRcohyponymutledcohyponym1led 1cohyponymtrött 2
åhörarna blev så uttråkade att de somnade under föredraget○äv. om handling e.d.en uttråkad minuttråkad (av ngn/ngt/att+V)sedan 1846