Svensk ordbok 2009, webbversion

vä`gledning substantiv ~en ~ar väg|­led·ning·en●hjälp att handla på lämpligt sätt t.ex. vid lösning av ett problem komm.JFRcohyponymbruksanvisningcohyponyminformation 1cohyponymrättesnöre studievägledningyrkesvägledningge konsumenterna råd och vägledning○äv. ngt ut­vidgatan­tydan (som leder tankarna rätt) titeln ger ingen vägledning beträffande bokens inne­håll○äv. mer konkret om guide­bok e.d.en vägledning till stadens konst­skatteren vägledning (till ngt)sedan 1777