Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv,
best. f. ~, n-genus
vägr·an●det att vägra
komm.arbetsvägranordervägranvapenvägranregeringens vägran att förhandla med terroristerhans vägran att ge intervjuer○spec. om hästdet att inte vilja hoppa
över ett hinder
vägran (att+V)sedan 1749