Svensk ordbok 2009, webbversion
vä
`
gren
substantiv
~en ~ar
väg|ren·en
●
sida av väg mellan körbana och dike e.d.
trafik.
JFR
cohyponym
bankett 2
många tror att de har rätt att tvinga ut mötande bilar på vägrenen när de kör om
sedan 1781