substantiv ~et
väl|be·hag·et●känsla av fysisk och psykisk tillfredsställelse
med.JFRcohyponymvälbefinnandecohyponymbehag 2
hon suckade av välbehagsedan ca 1452Nya eller Karls-Krönikanfornsv. välbehagh ’välbehag; ynnest’
Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et
väl|be·hag·et●känsla av fysisk och psykisk tillfredsställelse
med.JFRcohyponymvälbefinnandecohyponymbehag 2
hon suckade av välbehagsedan ca 1452Nya eller Karls-Krönikanfornsv. välbehagh ’välbehag; ynnest’