Svensk ordbok 2009, webbversion

vän`dning substantiv ~en ~ar vänd·ning·en1ändring av rörelse­riktning ett halvt varv vändningsradievändningen gick långsamt och trögtsärsk. i sport­sammanhang, bl.a. segling och simningstagvändningundanvindsvändningvoltvändningäv. bildligt om kraftig förändring, ny in­riktning e.d.en vändning från ett under­skott på tio miljoner till en vinst på två miljonerrätte­gången tog en o­väntad vändning när försvaret presenterade ett nytt vittnelaget gjorde en remarkabel vändning i sista periodenvara snabb i vändningarnavara snabb med att göra ngtdet gäller att vara snabb i vändningarna om man ska hitta rariteter på en lopp­marknad sedan 1507brev från biskop Hemming Gadd i Linköping till Svante Nilsson (Styffe)fornsv. vändning 2språkligt uttrycks­sätt språkvet.SYN.synonymordalag ordvändningstats­cheferna fördömde terror­dådet i likartade vändningarsedan 1794