Svensk ordbok 2009, webbversion

1vä´rd adjektiv värt 1endast predikativt som i värde mot­svarar viss annan före­teelse, vanligen ngt penning­belopp admin.ekon.prisvärdbilen är värd sitt pristavlan an­ses vara värd om­kring en miljon○äv. all­männare i fråga om abstrakt värde som mot­svarar viss an­strängning e.d.tänkvärdär det värt allt besväret att söka ett litet rese­bidrag?en film som är väl värd att se(s)det är värt att på­peka att författaren har samlat in hela materialet självpalatset är värt ett besöken sak som är värd att kämpa för○äv. i fråga om värde mot­svarande viss grad av upp­skattning e.d.förtjänt av, värdig JFRcohyponymvärdig 1 hon är väl värd en löne­förhöjningvärd ngn/ngt/att+Vdet är fara värt att ...se1fara Paris kan vara värt en mässase1mässa 1 vara guld värdseguld 1 sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. värþer ’värd; värdig; värderad’; gemens. germ. ord av om­diskuterat urspr. 2aktnings­värd åld.admin.sociol.min värde vän NNsedan ca 1452Nya eller Karls-Krönikan
2vä´rd substantiv ~en ~ar värd·en1person som tar hand om in­bjudna gäster genom att ge dem mat och dryck, under­hålla dem e.d.; vanligen i förhållande till egna gäster men äv. all­männare yrk.JFRcohyponymvärdinna 1 värdfolkNN är värd på till­ställningen○äv.person eller organisation som an­ordnar fest, tävling e.d. värdlandstaden var värd för en stor konferens○äv. om person som mot betalning ger hus­rum åt gäster och säljer mat och dryck till demhotellvärd○äv.person som hyr ut bo­stad hyresvärd○äv. om person med spec. upp­gifteri vissa sammansättn. kyrkvärdvicevärdgöra upp räkningen utan värdenseräkning 2 sedan ca 1430Själens tröstfornsv. värdher ’värdshus­värd; hus­ägare’; av lågty. wert med samma betydelse; av o­visst urspr. 2vanligen i sammansättn. organism som en parasit lever på bot.zool.värdcellvärddjurvärdväxtsedan 1896