substantiv ~n
värm·en●(egenskapen att ha) hög temperatur
fys.meteorol.psykol.MOTSATSantonym1kyla
JFRcohyponym1hetta 1
bastuvärmekroppsvärmesommarvärmesolens värmeutnyttja jordens värme som energikällalåt soppan puttra på svag värme○äv. om motsvarande tillstånd (som resultat el. effekt av hög temperatur hos ngt)värmeabsorberandeugnsvärmeundervärmealstra värmespisen avger värmekatten gonade sig i värmen från brasanhon lät såsen sjuda på svag värme○äv. om motsvarande anordning, särsk. för åstadkommande av lämplig inomhustemperaturcentralvärmeelvärmefjärrvärmeinfravärmevärmen var påen sommarstuga utan värme○äv. om varm luft el. varmt klimatvärmeböljafortsatt sol och värmeen charterresa söderut till värmen○äv. bildligt(egenskapen att ha) positiv känsla
för ngt
JFRcohyponymentusiasm
hjärtevärmemänsklig värmevärme och omtankehan skriver med värme och humor om sin barndomhan talade med värme om barnbarnenvärmen (från/av ngt)sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. värme; bildn. till varm
2vär`me
substantiv ~t äv. ~n
värm·et●form av energi som utgörs av rörelser hos materiens smådelar
och som kan yttra sig i hög temperatur; dock äv. anv. om lägre temperaturer än vad som är brukl. i allmänspråket
fys.fys.värmeledarevärmemängdsmältvärmeångbildningsvärmemagasinera värme i underjordiska bassängermer än hälften av den tillförda energin bortgår som värmespecifik(t) värmevärmemängd som åtgår för att värma upp en massenhet av ett ämne en gradsedan 1802